Kom just hem från en heldag på bibblo. Har börjat med smeknamn nu eftersom jag tycker vi kommit så himla långt i vår relation. Jag har haft tentavecka konstant hela november, plus föreläsningar, grupparbeten och en aldrig sinande mängd seminarier. Det är ju psykiskt påfrestande och allt det där, men. Men jag ser ju förjävlig ut.
Jag är aldrig hemma, så hushållssysslor får gå bort tillsvidare, inga konstigheter där. Min lägenhet luktar konstigt, men det känns inte jätteakut. Att jag tvättade håret med handtvål imorse känns ju däremot mindre lyckat. Eller att jag har slut på rena kläder nu igen. Dagens outfit bestod av ett par jeans som jag tror jag köpte någon gång på gymnasiet, alternativt sena högstadiet (då bootcut och låg midja var the shit) och en kofta som räckte mig till knäna, som jag tror någon glömde kvar här på min födelsedagsfest.
En klasskamrat tog en bild på mig imorse när jag rödögd och snorig (jo jag har passat på att bli förkyld också) infann mig på biblioteket med sällskap av en kaffetermos från Lidl som ger ifrån sig en omisskännlig och milsvida doft av våt hund. Vi skrattade, jag med en lätt hysterisk underton.
Tänkte lägga upp den här, som någon slags självterapi. Det skulle väl vara kuuul.
Sen kom jag på att så pass mycket självdistans har jag nog inte. Än. Kanske nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar