Jag är inne i en extremt social fas just nu. Det är hemskt välkommet efter min extremt asociala fas som dominerade sensommaren och skolstarten. Väldigt trevligt. Tyvärr märker jag att bloggen försummas något av att jag har fått ett liv. Who knew, liksom?
Men jag ska skärpa mig. Tummis. Fortsätta en stadig bloggtakt. Grejen är att jag faktiskt väldigt ofta skriver långa, ganska detaljrika blogginlägg som aldrig publiceras eftersom jag alltid känner att, men hur kul är det här att läsa? På vilket sätt är det här givande för någon.
Får då påminna mig själv om att det inte är det som är grejen. Klart det inte är intressant eller relevant, det är ju en blogg! Total narcissism, för mitt eget höga nöje. Och förhoppningvis då och då för någon annan också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar